Nya och ändrade föreskrifter efter konsumentkreditdirektivet

Detta beslutade Finansinspektionen den 13 oktober

Finansinspektionens styrelse beslutade den 13 oktober 2026 om nya respektive ändrade föreskrifter och allmänna råd på kreditområdet. Skälet är det nya konsumentkreditdirektivet, som ska genomföras i svensk rätt och som påverkar de regler myndigheten ger ut.

Beslutet publicerades samma dag på Finansinspektionens nyhetssida. Det är ett myndighetsbeslut om regelverket, inte ett besked om räntor, kreditbelopp eller villkor hos enskilda långivare.

Två typer av regler berörs. Föreskrifter är bindande regler som kreditgivare och kreditförmedlare måste följa, medan allmänna råd är Finansinspektionens rekommendationer om hur reglerna bör tillämpas i praktiken.

Beslutet omfattar nya föreskrifter och allmänna råd om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (FFFS 2026:31) samt nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2026:32). Dessutom har FI beslutat om följdändringar i föreskrifterna om ränteinformation på bostadskrediter (FFFS 2015:1 genom FFFS 2026:33), kreditriskhantering (FFFS 2018:16 genom FFFS 2026:34) samt ägar- och ledningsprövning (FFFS 2023:12 genom FFFS 2026:35). Samtliga nya regler och ändringar träder i kraft den 20 november 2026.

Bakgrunden: ett nytt konsumentkreditdirektiv

EU har beslutat om ett nytt konsumentkreditdirektiv som ersätter det tidigare regelverket för konsumentkrediter. Direktivet styr bland annat hur kreditgivare ska informera innan ett avtal ingås, hur kreditprövningen ska göras och hur kredit får marknadsföras.

Direktiv blir svensk rätt genom lagändringar, i det här fallet främst i konsumentkreditlagen, och genom myndigheternas föreskrifter. Finansinspektionens beslut är alltså ett led i den anpassningen.

Konsumentverket är tillsynsmyndighet för marknadsföring av kredit och för kreditgivare som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Flera av de regler som styr hur lån får presenteras i annonser hanteras därför av Konsumentverket.

Den nya konsumentkreditlagen och den reviderade lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter träder i kraft den 20 november 2026. Då skärps även kraven på tillstånd och tillsyn för bland annat subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare.

Vad beslutet betyder om du redan har ett konsumentlån

Har du ett blancolån, en kontokredit eller ett samlingslån sedan tidigare gäller normalt de villkor som står i ditt avtal. Nya föreskrifter riktar sig mot företagens arbetssätt och träffar i första hand nya kreditavtal och den information du får framöver.

Det du själv kan följa upp är kostnaden i ditt befintliga avtal. Gå igenom nominell ränta, uppläggningsavgift och aviavgift, och jämför den effektiva räntan med vad du kan få i dag.

Om du har flera smålån kan en samling sänka den totala månadskostnaden, men bara om den nya effektiva räntan är lägre och lösenkraven går att uppfylla. En längre löptid kan sänka månadsbeloppet och samtidigt öka den totala kostnaden.

Kreditprövningen i praktiken

Kravet på kreditprövning finns redan i dag: kreditgivaren ska bedöma om du har ekonomiskt utrymme att betala tillbaka. I praktiken sker det genom en kreditupplysning, ofta via UC, och en kalkyl över vad du har kvar att leva på, KALP.

I kalkylen vägs inkomst mot boendekostnad, befintliga lån, antal hushållsmedlemmar och schablonbelopp för levnadsomkostnader. En betalningsanmärkning eller ett skuldsaldo hos Kronofogden påverkar bedömningen och kan leda till avslag.

Hur det nya regelverket förändrar underlaget för kreditprövningen går inte att utläsa av beslutsnotisen. Räkna med att du som sökande kan behöva lämna uppgifter om inkomst och utgifter, och att en ansökan aldrig innebär ett säkert ja.

Regelverket styr inte räntan

Nya föreskrifter påverkar hur krediter prövas och presenteras, inte prissättningen. Räntan på ett blancolån sätts individuellt utifrån din ekonomi och långivarens kreditrisk.

Riksbankens styrränta låg på 1,75 procent den 13 oktober 2026. Styrräntan påverkar bankernas upplåningskostnad över tid, men slår långsamt och ojämnt igenom på lån utan säkerhet.

Hos de långivare och förmedlare som listas här ligger de nominella räntorna mellan 4,5 och 21,99 procent, beloppen mellan 5 000 och 800 000 kronor och löptiderna mellan 1 och 20 år. Spannet visar hur stor skillnaden kan vara mellan två sökande.

Så kan du agera nu

Det mesta av arbetet med det nya regelverket ligger hos kreditgivarna. Det du kan göra är att stärka din egen position innan du tar ställning till ett lån.

• Läs Finansinspektionens beslut och de nya reglerna på fi.se innan du drar slutsatser om vad som gäller.
• Gör en egen KALP: inkomst minus boende, mat, transport och befintliga amorteringar.
• Jämför alltid effektiv ränta, inte bara nominell ränta, så att uppläggningsavgift och aviavgift räknas in.
• Kontrollera lösenkrav och eventuell ränteskillnadsersättning om du planerar att lösa lån med ett nytt.
• Bygg en buffert om du kan – den minskar behovet av kredit vid oväntade utgifter.
• Har du svårt att få skulderna att gå ihop kan du boka kostnadsfri budget- och skuldrådgivning i din kommun.

Nästa steg i processen

Ett styrelsebeslut om föreskrifter följs normalt av publicering i Finansinspektionens författningssamling, tillsammans med en beslutspromemoria som förklarar hur remissynpunkter har beaktats. Där framgår också ikraftträdandet och eventuella övergångsregler.

Håll ögonen på tre källor: Finansinspektionen för föreskrifterna och tillsynen, Konsumentverket för marknadsföringsreglerna och den praktiska tillämpningen mot konsumenter, samt Riksbanken för ränteläget.

Ett lån bör vägas mot alternativen: att vänta, att spara ihop till köpet eller att se över utgifterna. Ett regelverk som skärps ersätter inte din egen kalkyl över vad du klarar att betala varje månad, även om inkomsten faller.

Vanliga frågor